Min älskade underbara börjar bli gammal fastän ja inte vill inse det, han ska ju vara vid min sida hela mitt liv. Han lovade ju det, bara av att skriva detta gör så ont i hjärtat. Känner varje dag att ja måste ta vara på varje minut med honom och skapa minnen. 
Han haltar till och från, är stel, börjar även se dålig ;-( Jag gör allt för honom nu så han får den sista tiden till den bästa!
Vem ska sedan mysa ner sig brevid min i sängen, lägga sig som en boll vid mitt bröst. Hör hans andning varje natt, varje stön han gör för han känner sig trygg. Han är den absolut bästa vännen som finns.
Hur gör ni? Kan man förberedda sig? Kommer det att kännas bättre sedan?Han är mitt allt, vad ska ja göra utan honom?

​Det gör ont i mitt hjärta<3 

Imon går ja upp "tidigt" för att åka till Uxås kennel och hämta Calibra. Vi ska åka ut till Marstrand å ta en promenad, sätta oss vid klipporna å bara vara :)
Det ska bli underbart har längtat efter henne massor. Hoppas hon kommer ihåg mig haha bloggar mer imon om hur det har gått med prinsessan <3

Vilken tjej!
Tog hem henne på besök idag så hon får lära känna oss mer och bli trygg. Men vilken tjej, jag läser henne som en öppen bok. Så skönt att kunna ligga ett steg före för att kunna göra det bästa urstiuationen.
Idag tog vi oss en ptomenad i Kungälv, jösses va mycket det fanns och lukta på

Hur kan man inte älska henne? Svarta faran men den bästa faran <3

Helt galet. Idag går flyttlasset från väring till Lysekil. Jag har ett fantastiskt jobb med helt underbara jobba kompisar! Ska bara få in rutiner i min vardag, fixa stallplats och trygghet runt om kring mig så löser sig allt. Känns spännande och som en ny start.

Då var det dags att stå på egna ben och klara sig helt själv. Jag och Martin har valt att gå skillda vägar vilket känns som skräk blandad förtjusning. Det ska bli spännande att få bo själv, vilket jag typ aldrig har gjort. Fast jag har ju hundarna med mig så jag blir ju inte helt ensam men ändå...
Har nästan flyttat alla saker å kommit igång ganska så bra, nu ska ja bara komma på vart ja ska fövara alla mina tusen böcker, pärmar mm

It is a start of somefhing new... ��

Då var det dags att köpa ny bil, hämtar den nästa vecka på onsdag. 
En renualt megan 2011, känns helt underbart med ny bil :-D

Chelsea
Igår la jag ett apellspår till henne på en åker vid oss.
* 470m långt
* 2 st 90 graders vinklar
* 4 Pinnar ink slutet
* ca 50min liggtid

Jag släppte på henne på spåret, hon va fullt fokuserad och hade ett gött samlat driv framåt. Hon markerade ALLA pinnar och vinklarna tog hon som en klocka, det va så jävla bra spårat så ja knappt visste vart ja skulle ta vägen :-D Hon va inte alls stressad som sist när vi spårade i skogen då hon hade full fart framåt och missade pinnar på grund av det.

Idag åkte vi till Tidaholms bk för att träna bruks var tanken men det blev inte riktigt som ja tänkt mig. Innan har vi ju tränat på Tomtens bk och då gjorde vi en budföring med skott som påverkade chelsea mer än vad jag trodde till det negativa. 
Så när vi idag klev på planen på tidaholm och skulle göra en glad och positiv budföring så sprang hon till bilen med flykt insikt. Jag testade att göra en budföring igen men att hon då skulle springa till mig och vi kortade ner avståndet. Hon tvekade men sprang till mig fick massa beröm och sprang till bilen IGEN, jag gick och hämtade henne och bestämde mig för att INTE göra någon budföring utan bara leka på plan men så fort hon blev lös så sprang hon till bilen som är hennes trygghet. 
Då brast det för mig, hon är mer trygg med bilen än med mig...
Vi ska jobba mer på våran relation och åka upp till våran hemma klubb och bara vara. Vad har jag gjort?! Varför har detta hänt MIN hund? Hon som gjort MH med 1:a på skott och inte hade några kvarstående rädslor. Well det var DÅ, hundar lever i NU:et. 

Känns som ett stort jävla nedslag och att det är MITT fel. Vi ska träna hela vintern och in på våren med trygghet och att ha roligt på plan. 

Ibland blir det inte som man tänkt sig...  

Sista gången på spår kursen idag och Chelsea va helt fantastisk!

Hon spårar väldigt bra och är grymt spår säker, vi har lagt energi på att ändra hennes markeringar på pinnarna. Innan så tog hon pinnarna i munnen och flisade sönder dom, vilket hon INTE får på tävling så ja fick komma på en ny strategi. Har nu lärt in tass markering och att hon ska stanna vid pinnarna så ja får flocka upp dom sen får hon fortsätta.

Idag:
* ca 550m långt
* Ligg tid 1timma
* två 90 graders vinklar och 4 U-svängar
* 6 pinnar ink slut
* Ett spår som hade korsat hennes i slutet

Hon hade full fokus i hela spåret och visste precis vad hon skulle göra, markerade första pinnen helt perfekt och skit snyggt! Vid första vinkeln så "tvekade" hon lite men hittade sitt spår själv och fort. Hon tog sig genom högt gräs, ett litet dike, mellan granar och annat men inget stoppar henne. När vi korsade det andra spåret så gick hon över "deras" pinne vilket jag blev grymt imponerad av då det inte var "hennes". Hon markerade även slut pinnen vilket hon INTE har gjort tidigare. 

Markerade 5 av 6 pinnar helt perfekt och utan tvekan :-D
Idag var hon helt perfekt och ja va så stolt!!! Älskade underbara lilla turbo gris!!!

Fick även en fin kommentar från kusledaren: 
Det är en riktigt duktig spår hund du har ;-)

Igår satt jag äntligen på häst ryggen igen, det kändes som "hemma". Har ju haft ett uppehåll på ca 4år, det blev så när jag skaffade Texas och flyttade till Skövde. Har nu tagit upp detta igen och koma igång med ridningen, vem vet jag kanske vill börja tävla igen? Men jag vill ju tävla med hundarna (främst Chelsea), går det att få ihop detta? Ska ju samtidigt jobba och har planer på att börja plugga. Dom som känner mig vet att jag går in för 110% och gör mer än vad jag klarar av. 
Så just nu är det en förvirrad lycka, jätte jätte glad över att få börja rida igen MEN hur ska ja lyckas hålla det på "hobby nivå"? Jag vill ju mer, jag vill ju tävla, ja vill ju kunna köpa en egen häst, egen utrustning mm 

Finns det någon som läser min blogg som tränar och tävlar aktivt med sina hundar/hästar  samtidigt som de jobbar. Det kanske bara blir dumt att "sattsa" på båda eller går det att lösa? Jag kan ju ändå inte tävla hela året med hundarna pga vädret men en häst kan man ju tävla med året runt. 

Gawww Känner mig förvirrad...  

Men jag måste börja någonstans så nu tar vi en sak i taget och fokuserar på att KOMMA IGÅNG!!!