Sista gången på spår kursen idag och Chelsea va helt fantastisk!
Hon spårar väldigt bra och är grymt spår säker, vi har lagt energi på att ändra hennes markeringar på pinnarna. Innan så tog hon pinnarna i munnen och flisade sönder dom, vilket hon INTE får på tävling så ja fick komma på en ny strategi. Har nu lärt in tass markering och att hon ska stanna vid pinnarna så ja får flocka upp dom sen får hon fortsätta. Idag: * ca 550m långt * Ligg tid 1timma * två 90 graders vinklar och 4 U-svängar * 6 pinnar ink slut * Ett spår som hade korsat hennes i slutet Hon hade full fokus i hela spåret och visste precis vad hon skulle göra, markerade första pinnen helt perfekt och skit snyggt! Vid första vinkeln så "tvekade" hon lite men hittade sitt spår själv och fort. Hon tog sig genom högt gräs, ett litet dike, mellan granar och annat men inget stoppar henne. När vi korsade det andra spåret så gick hon över "deras" pinne vilket jag blev grymt imponerad av då det inte var "hennes". Hon markerade även slut pinnen vilket hon INTE har gjort tidigare. Markerade 5 av 6 pinnar helt perfekt och utan tvekan :-D Idag var hon helt perfekt och ja va så stolt!!! Älskade underbara lilla turbo gris!!! Fick även en fin kommentar från kusledaren: Det är en riktigt duktig spår hund du har ;-)
0 Comments
Igår satt jag äntligen på häst ryggen igen, det kändes som "hemma". Har ju haft ett uppehåll på ca 4år, det blev så när jag skaffade Texas och flyttade till Skövde. Har nu tagit upp detta igen och koma igång med ridningen, vem vet jag kanske vill börja tävla igen? Men jag vill ju tävla med hundarna (främst Chelsea), går det att få ihop detta? Ska ju samtidigt jobba och har planer på att börja plugga. Dom som känner mig vet att jag går in för 110% och gör mer än vad jag klarar av.
Så just nu är det en förvirrad lycka, jätte jätte glad över att få börja rida igen MEN hur ska ja lyckas hålla det på "hobby nivå"? Jag vill ju mer, jag vill ju tävla, ja vill ju kunna köpa en egen häst, egen utrustning mm Finns det någon som läser min blogg som tränar och tävlar aktivt med sina hundar/hästar samtidigt som de jobbar. Det kanske bara blir dumt att "sattsa" på båda eller går det att lösa? Jag kan ju ändå inte tävla hela året med hundarna pga vädret men en häst kan man ju tävla med året runt. Gawww Känner mig förvirrad... Men jag måste börja någonstans så nu tar vi en sak i taget och fokuserar på att KOMMA IGÅNG!!! Att vara "hundägare" för mig innebär mycket, det är bland annat ett stort ansvar, man ska visa respekt mot andra och mot sin hund mm
Jag har ju varit sugen på att skaffa rottis i många år men har ännu inte gjort det då jag vill ha mer "kött på benen" och inte vill skaffa mig något som jag INTE klarar av. Men en sak förstår jag INTE hur folk kan skaffa sig dessa hundar utan att veta vad det innebär. Mötte en tjej idag på promenaden med sin rottis tik, vi gick mor varandra och ca50 meter från oss började HON rycka å slita i sin hund, även gapa och nästan skrika. Hunden var NYFIKEN ingenting annat, ja satte ner mina hundar vid sidan av vägen så att dom kunde gå förbi oss. Då flyger hennes hund ut mot oss, inte de minsta aggressiv utan mer nyfiken och osäker. Mina sitter helt stilla och tysta medans hon med hunden blir fly förbannad på sin hund. Varför GAPA på sin hund vid inlärning/ korrigering? Till vilken nytta? Det blir ju knappast bättre. Sen är jag medlem i en grupp på Facebook, där lägger en tjej upp en bild på sin 6 månaders gamla rottis hane och ville ha lite tips på aktivering, uppfostran och vardags lydnad. Jag blir fan mörkrädd på riktigt, HUR kan man sälja/köpa en rottis hane UTAN att veta vad de behöver för aktivering? Vissa hundägare förstår ja mig fan inte på... :-/ Men själv äger man en Amstaff och en staffe som man tränar och tävlar regelbundet i olika grenar, hum ja kanske inte ska tveka på att skaffa rottis... |
Victoria BengtssonBor i Torrevieja sedan 2018, det bästa beslutet jag någonsin tagit. Archives
October 2020
Categories |